fredag, augusti 31, 2012

TJA

UPPDATE -

Bilder och annat skräp: TUMBLR

Blogg och vad som försigår i mitt huvud: Wordpress

Ytligheter


måndag, augusti 13, 2012

Här kommer våren

Du är den enda
Du är den bästa
Som jag har letat
Som jag har väntat
Det är så enkelt
Nu vill jag ha dig
Vad kan jag säga
mera?


Hagnesta Hill (1999)

Den här låten.

Så länge hjärtat mitt slår, så minns jag dig när,
du stack ett hål i min kevlarsjäl.
Och så blev du mitt sår, och jag blöder ihjäl.
Kom gör ett hål i min kevlar... själ.


Googla kevlar.

måndag, juli 30, 2012

Ingenting och allting

Hatar det påtvingade som en utsätts för, för att en måste.

Det flytande, naturliga, som bara blir. Som inte kräver en framtvingad konversation. Som kan vara tyst. Som inte går ut på att gå ut på något. Som bara är. Här och nu. Det riktiga. Äkta.

söndag, juli 29, 2012

"pappa, när vi har dödit, då ska vi leva igen sen"

onsdag, juli 11, 2012

söndag, juli 01, 2012

lördag, juni 30, 2012

Joy Division

Lyssna riktigt noga. Högt. Då hör du smärtan. Du nästan känner den.

When routine bites hard and ambitions are low
And resentment rides high but emotions won't grow
And we're changing our ways, taking different roads

Then love, love will tear us apart, again
Love, love will tear us apart, again

Why is the bedroom so cold? Turned away on your side
Is my timing that flawed? Our respect runs so dry
Yet there's still this appeal that we've kept through our lives

Love, love will tear us apart, again
Love, love will tear us apart, again

Do you cry out in your sleep? All my failings exposed
There's a taste in my mouth as desperation takes hold
Is it something so good just can't function no more?

But love, love will tear us apart, again
Love, love will tear us apart, again
Love, love will tear us apart, again
Love, love will tear us apart, again

Den känslan.

Vaknar av att Han omfamnar mig bakifrån. Stryker bort håret som ligger över mitt högra öra. Viskar "Jag älskar dig så jävla mycket".


tisdag, maj 29, 2012

Det här med att vara kär.

Jag vet inte om det är försommaren, ljuset eller värmen. Kanske är det syrenerna eller doften av skolavslutningen. Jag vet inte. Men det är något i min kropp som åker runt, upp och ner och aktiverar varje nerv. Som får det att pirra helt okontrollerbart i hela min mage. Som får mig att var tionde minut brista ut i världens största leende och fnissa. Som är så kraftfullt att det pressar fram tårar av lycka som rinner ner som glada vattenfall för mina kinder. Som får mig att räkna sekunderna tills han sätter nycklarna i dörren. Som får mig att studsa upp och kasta mig i hans famn när han kommer in. Jag är så okontrollerat, obeskrivligt, otroligt kär i denna människan. Och det är helt fantastiskt.

Var bara det.  

måndag, april 16, 2012

DSBS

Nu ser jag lyckan och stoltheten välta
Självsäkerheten blir till stora orosmoln
Som fördunklar min lysande öppna himmel
Så att jag inte längre ser ut
Igenom min ansträngda öppning i vetandes dunkel
Som jag så varsamt byggt och släpat
Upp i tankarnas tunga massa
Tar ett hårdare grepp kring något hårdare än mig

Jag ville mer jag ville göra det igen
Jag ville lära mig det nya och se på det med ljusa ögon
Ta lärdom av andra människors sorg
Och inte se mig själv på väg åt fel eller rätt håll

Men det finns dagar då jag kryper in i kroppen och gömmer mig.

gråter varje gång

It's empty in the valley of your heart
The sun, it rises slowly as you walk
Away from all the fears
And all the faults you've left behind

The harvest left no food for you to eat
You cannibal, you meat-eater, you see
But I have seen the same
I know the shame in your defeat

But I will hold on hope
And I won't let you choke
On the noose around your neck

And I'll find strength in pain
And I will change my ways
I'll know my name as it's called again

Cause I have other things to fill my time
You take what is yours and I'll take mine
Now let me at the truth
Which will refresh my broken mind

So tie me to a post and block my ears
I can see widows and orphans through my tears
I know my call despite my faults
And despite my growing fears

But I will hold on hope
And I won't let you choke
On the noose around your neck

And I'll find strength in pain
And I will change my ways
I'll know my name as it's called again

So come out of your cave walking on your hands
And see the world hanging upside down
You can understand dependence
When you know the maker's hand

So make your siren's call
And sing all you want
I will not hear what you have to say

Cause I need freedom now
And I need to know how
To live my life as it's meant to be

And I will hold on hope
And I won't let you choke
On the noose around your neck

And I'll find strength in pain
And I will change my ways
I'll know my name as it's called again


fredag, april 13, 2012